Den nuvarande schablonregeln har i viss mån ersatts av ett grundbelopp som dels har förstärkts – från dagens 2,75 inkomstbasbelopp (IBB) till 4 IBB (322 400 kr 2026) – och som dessutom ska beräknas på samtliga andelar som en delägare innehar.

En delägare som äger andelar i flera bolag får inte tillgodoräkna sig mer än 322 400 kr, vilket innebär att grundbeloppet då fördelas på de olika andelarna. Det bolaget som inte har möjlighet att besluta om utdelning tar då upp onödigt utdelningsutrymme som hade kunnat nyttjas i de bolag som har möjlighet att besluta om utdelning.

Ny beräkningsregel för att räkna ut gränsbelopp

Som reglerna ser ut idag kan du räkna ut ditt gränsbelopp med två olika regler: förenklingsregeln och huvudregeln. Utredningen föreslår att båda dessa tas bort och ersätts med en gemensam regel, som är en sorts kombination av de båda reglerna.

För att räkna ut gränsbeloppet enligt det nya förslaget går det till såhär:
Grundbelopp (4 ibb) + lönebaserat utrymme* + omkostnadsbelopp**

*det lönebaserade utrymmet är 50% av de kontant utbetalda bruttolönerna, efter att ett nytt avdrag, löneavdraget, motsvarande åtta ibb har dragits av.

**för omkostnadsbelopp som är högre än 100 000 kronor ska den överskjutande summan multipliceras med statslåneräntan (SLR) + 9 procentenheter.

För dig som inte har löner som överstiger åtta ibb och har ett aktiekapital som understiger 100 000 kronor betyder det att ditt gränsbelopp helt enkelt blir 4 ibb (322 400 kronor för 2026) .

Grundbeloppet blir 4 inkomstbasbelopp (ibb)

För dig som normalt sätt använder förenklingsregeln för att beräkna ditt gränsbelopp, vilket omkring 80% av alla fåmansbolag gör, är de nya reglerna väldigt positiva. Du får ett schabloniserat belopp som motsvarar 4 inkomstbasbelopp. Det nya beloppet kallas för grundbeloppet och är en ökning med 1,25 ibb jämfört med dagens schablonbelopp, vilket motsvarar ungefär 100 000 kronor.

Ingen ränta på sparat utdelningsutrymme

Om du inte utnyttjar hela ditt gränsbelopp får du flytta med dig resterande del till nästa år, det kallas för sparat utdelningsutrymme. Tidigare har du kunnat tillgodoräkna dig ränta på ditt sparade utdelningsutrymme, vilket nu tas bort. Det är främst stora företag med väldigt stora sparade utdelningsutrymmen som påverkas negativt av detta.

Fler ändringar inom 3:12-reglerna

Ungefär 80% av de företag som tar utdelning använder förenklingsregeln. För dessa är förslagen ovan de mest väsentliga att hålla koll på, men utredningen har även innehållit fler förslag.

Löneuttagskravet (fyraprocentspärren) slopas

För dig som tar utdelning enligt huvudregeln så kan du vara van att behöva räkna på din egen lön i förhållande till bolagets totala löner. I lagförslaget tas löneuttagskravet bort och att alla kan tillgodoräkna sitt löneunderlag till sitt gränsbelopp.

Däremot behöver din lön vara högre än det föreslagna löneavdraget om 8 inkomstbasbelopp för att du ska kunna tillgodoräkna ditt löneutrymme. I praktiken betyder det att du behöver betala ut en månadslön över 644 800 kr, d v s ungefär 53 700 kronor (för inkomståret 2025) för att du ska kunna tillgodoräkna löneutrymmet till ditt gränsbelopp.

Omkostnadsbelopp över 100 000 kronor

Omkostnadsbeloppet är det belopp som du har betalat för att starta aktiebolaget. Om ditt aktiekapital motsvarar 25 000 kronor så är ditt omkostnadsbelopp 25 000 kronor. Tidigare hade alla möjlighet att räkna upp sitt omkostnadsbelopp med statslåneräntan + 9 procentenheter och räkna med det i sitt gränsbelopp.

Enligt det nya förslaget får du bara räkna upp ditt omkostnadsbelopp på den andel som överstiger 100 000 kronor.

Sänkning av karensregeln

Karensregeln handlar om hur länge en andel bedöms vara kvalificerad (dvs. att ägaren av andelen omfattas av 3:12-reglerna) efter att en delägare har slutat vara verksam i betydande omfattning i företaget. I dagsläget är det fem år som gäller, men från och med 1 januari 2025 sänks karenstiden till fyra år.

Begreppet ”närstående” stramas åt

3:12-reglerna omfattar inte bara delägaren, utan även närståendekretsen. I förslaget så exkluderas syskonkretsen, det vill säga syskon, syskonens eventuella make och barn, från närståendebegreppet.

Högsta domstolen anser att även en faktisk företrädare – som inte formellt ingår i styrelsen men som har ett avgörande inflytande över bolagets verksamhet – kan bli personligt betalningsansvarig på samma sätt som en styrelseledamot.

Ansvaret vid kapitalbrist i aktiebolag

Att driva ett aktiebolag innebär i regel inget personligt ansvar, till skillnad från t ex en enskild firma. Men för att detta inte ska missbrukas finns reglerna om Kontrollbalansräkning (KBR), vars syfte är att skydda bolagets fordringsägare (borgenärer).

Kontrollbalansräkning enligt Aktiebolagslagen

När det finns anledning för styrelsen att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste bolaget hålla en stämma och upprätta en kontrollbalansräkning. Man brukar tala om att aktiekapitalet är på väg att förbrukas eller att bolagets kapital är på väg att understiga den kritiska gränsen.

Om detta inte görs riskerar styrelseledamöterna att bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

Det personliga betalningsansvaret gäller normalt styrelsens ledamöter. Av praxis framgår att ansvaret dock kan utvidgas till att omfatta fler än ledamöterna (se 09:202 ).

Den aktuella frågan gäller om en person som inte är styrelseledamot, men som via indirekt ägande kontrollerar ett bolag, kan bli personligt ansvarig på samma sätt som en styrelseledamot.

Adam var styrelsesuppleant i bolag med kapitalbrist

Adam ägde hälften av aktierna och var styrelseledamot i ett moderbolag. Moderbolaget hade ett helägt dotterbolag, som i sin tur ägde ett dotterdotterbolag.

Adam ingick inte i styrelsen i dotterdotterbolaget men var särskild firmatecknare och styrelsesuppleant.

Skatteverket har i ett nytt ställningstagande ändrat sin syn på felparkeringsavgifter (parkeringsböter), kontrollavgifter och andra tilläggsavgifter i samband med parkering och kollektivtrafik. Dessa avgifter ska vara momspliktiga från 2027.

Tillhandahållande mot ersättning

För att en tjänst ska vara momsbelagd ska det finnas ett direkt samband mellan tjänsten och ersättningen. Om det finns ett rättsförhållande mellan parterna som innebär ett utbyte av prestationer finns normalt ett direkt samband. Så är fallet när en parkeringstjänst erbjuds, som är momspliktig med 25% moms.

Detta gäller även om tjänsten och ersättningen är reglerade i lag, som i fallet med parkering och kollektivtrafik. Det avgörande är att det finns ett avtal, uttryckt eller underförstått, där tjänsten tillhandahålls mot ersättning – oavsett om detta sker via lagstadgade avgifter eller via avtalade villkor.

När felparkeringsavgifter (parkeringsböter), kontrollavgifter och andra tilläggsavgifter tas ut är den nya synen, att det i vissa fall utgör en del av ersättningen för en tillhandahållen tjänst – t ex parkering eller kollektivtrafik.

Storleken på den ursprungliga parkeringsavgiften – eller om en sådan inte tas ut alls – har ingen betydelse.

Olika typer av avgifter

De allra flesta parkeringar påverkas, och ska momsbeläggas, eftersom det anses finnas ett samband mellan upplåtelsen av parkering och den tillkommande avgiften.

Även tilläggsavgifter i kollektivtrafiken blir momspliktiga, dvs de avgifter som t ex buss- eller tunnelbaneresenärer som reser utan giltig biljett tvingas betala.

I de fall där ingen parkering faktiskt erbjuds – t ex där parkering är förbjuden – förblir avgifterna däremot momsfria. Då har ingen parkeringstjänst erbjudits i första läget, och därmed finns ingen koppling till en sådan tjänst.

Även när parkering är momsfri, t ex när parkeringen ingår som en del i uthyrning av bostad, ska avgiften vara momsfri.

BFN beslutade den 16 juni 2025 om ändringar i det allmänna rådet (BFNAR 2016:10) och vägledningen om årsredovisning i mindre företag (K2). Samtidigt beslutades om ändringar i det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) och vägledningen om årsredovisning och koncernredovisning (K3). Ändringarna är en följd av BFN:s översyn av K-regelverken.

Det kommer att dröja några veckor innan de uppdaterade vägledningarna publiceras men vi vill redan nu informera om ändringen av tillämpningsområdet för K2.

K2-regelverket är utformat och lämpligt för företag med enklare förhållanden. Det ändrade tillämpningsområdet avser att fånga upp företag som inte kan anses ha enklare förhållanden men som inte uttryckligen är förhindrade att tillämpa K2 i dag.

Bostadsrättsföreningar m.fl. ska tillämpa K3

Det ändrade tillämpningsområdet innebär att följande mindre företag inte längre får tillämpa K2 utan ska tillämpa K3 i stället:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar (oavsett föreningens storlek).
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft en eller flera filialer i utlandet.
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft kryptotillgångar, dock inte företag som endast någon enstaka gång har använt eller tagit emot kryptotillgångar som betalningsmedel.
• Företag som under räkenskapsåret har förvärvat varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar (t.ex. incitamentsprogram till anställda).
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft av företaget emitterade skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument, eller liknande sammansatta finansiella instrument.

Begräsningen för företag med kryptotillgångar gäller företag med direkta innehav, t.ex. företag som placerar i eller bedriver handel med kryptotillgångar. Begränsningen omfattar inte företag med indirekta innehav, t.ex. i kryptocertifikat.

Ytterligare begränsningar för företag över en viss storleksgräns

Utöver begräsningarna ovan finns det ytterligare begränsningar för företag av en viss storlek. Dessa begränsningar gäller inte de minsta företagen: företag som omfattas av den s.k. lättnadsregeln. Lättnadsregeln omfattar företag som uppfyller högst ett av följande villkor:

• Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3.
• Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor.
• Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.

Villkoren i lättnadsregeln motsvarar de som gäller för revisionsplikt för aktiebolag.

Företag som inte omfattas av lättnadsregeln och som har något av följande får inte längre tillämpa K2 utan måste byta till att tillämpa K3:

• Byggnader som genererar minst 75 procent av företagets nettoomsättning (t.ex. uthyrning av bostäder eller lokaler eller rumsuthyrning i hotellverksamhet).
• En uppskjuten skatteskuld som är väsentlig.

Ett undantag finns för företag som redan tillämpar K2 och som normalt inte omfattas av dessa två begränsningar. Sådana företag får fortsätta att tillämpa K2. Med normalt avses mer än något eller några enstaka år.

När ska ändringarna tillämpas?

De nya reglerna ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025.

Ett nystartat företag som inleder sin verksamhet efter den 30 juni 2025 ska tillämpa det allmänna rådet redan för sitt första räkenskapsår, om det första räkenskapsåret är förlängt och avslutas den 31 december 2026 eller senare.

Överutdelning – sammanfattning

Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst tillsammans med lön och annan ersättning för tjänst.

Den del av utdelningen som ligger över gränsbeloppet kallas överutdelning och behandlas lite annorlunda i jämförelse med övriga tjänsteinkomster och överutdelningen;

• inte ingår i underlaget för socialavgifter

• ingår i underlaget för grundavdrag, men som något grundavdrag inte får dras av från

• inte ingår i underlaget för allmän pensionsavgift

• inte ingår i underlaget för pensionsgrundande inkomst

• inte ingår i underlaget för sjukpenninggrundande inkomst

• inte ingår i underlaget för jobbskatteavdrag.

För att klargöra vid vilken tidpunkt en årsredovisnings innehåll har låsts och vilka som ska skriva under årsredovisngen så gäller nya regler för datering av årsredovisningar för räkenskapsår som inleds 1 juli 2024 eller senare.

Den nya dateringen ska ange datumet när de som ska underteckna årsredovisningen är överens om innehållet.

När årsredovisningen är daterad ska den skrivas under. Det kan ske samma dag som årsredovisningen är daterad eller – om det inte är möjligt – i efterhand. Underskrifterna är bevis för att de företrädare som ska skriva under handlingen är överens om – och står bakom – innehållet och att den är korrekt daterad.

Dateringen av årsredovisningen är avgörande för frågan om vilka företrädare som ska skriva under den. Kontroll av att samtliga befattningshavare har undertecknat årsredovisningen ska ske utifrån årsredovisningens datering.

Skatteverket har i februari tydliggjort sin syn på köp av presentkort gällande avdrag för friskvårdsbidrag.

I sin rättsliga vägledning skriver Skatteverket att bidraget inte kan användas för att köpa ett presentkort då presentkortet i sig inte räknas som en godkänd aktivitet utan är ett betalningsmedel. Det gäller även om presentkortet vid ett senare tillfälle används för motions- eller friskvårdsaktiviteter.

Deklarationsperioden för 2024 närmar sig – betala in kvarskatt över 30 000 kr senast 12 februari 2025 för att undvika ränta!

En julgåva är skattefri om värdet inte överstiger 550 kronor (inklusive moms) för inkomståret 2024. Om värdet på gåvan överstiger detta belopp så är gåvan skattepliktig från första kronan både för den anställde och bolaget.

Julbord och julfest

Utgifter för måltider som julbord är inte avdragsgilla alls för företaget. Däremot får företaget lyfta moms på utgifter för förtäring på underlag upp till 300 kr per person, alltså blir det åtminstone ett visst momslyft på kostnaden för julbordet. 

Kringkostnader som musikunderhållning, lokalhyra och uppträdanden är avdragsgilla med 180 kr + moms per person. Utgifter för anställdas hotellövernattningar och resor i samband med julfest på annan ort är avdragsgilla i sin helhet om det handlar om max en övernattning och inte är en ren rekreationsresa.

Alltför påkostade julfester anses ofta ha ett tydligt inslag av personlig gästfrihet och kan därför räknas som lyxrepresentation och är därmed inte avdragsgillt för företaget. Det finns också risk för förmånsbeskattning för personalen vid alltför påkostade personalresor och andra personalfester.

Julfest med familj och pensionärer

Vid personalfester är även kostnader för de anställdas familjer samt tidigare anställda avdragsgilla inom beloppsgränserna.