Kvalificerade redovisningstjänster
Regeringen föreslår förlängningar av åtgärder inom socialförsäkringen med anledning av covid-19.
Enligt förslaget omfattas bl a ersättningen för karensavdrag för anställda samt det slopade kravet på läkarintyg under de första 14 dagarna. Dessa regler ska enligt förslaget fortsätta att gälla fram till 30 juni.
Regeringen föreslår nu att tiden för få ersättning för sjuklönekostnader som överstiger det ”normala” förlängs och ska då även gälla för perioden 1 maj till 30 juni 2021.
Regeringen föreslår att den s k Coronagåvan även ska kunna ges under 2021 samt att beloppet ska höjas, från 1 000 kr till 2 000 kr. Skattefriheten ska gälla utöver den möjlighet att lämna skattefria gåvor som redan finns i dag och föreslås gälla gåvor som lämnas från och med 1 januari 2021 till och med 31 december 2021.
Regeringen har kommit med ett förslag om att tillfälligt utvidga växastödet. Det innebär att företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer , samt företag med en anställd som anställer ytterligare en person, kommer att ges rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Gäller ej delägare eller närstående.
Stöd för korttidsarbete förlängs
Riksdagen har nu beslutat att stödet för korttidsarbete förlängs t o m 30 juni 2021. Vissa ändringar av stödet införs, t ex nya krav för avtalen och tydliga regler för vinstutbetalningar och andra värdeöverföringar. Ett krav på revisorsintyg införs också i vissa fall.
Arbetsgivaravgifter – ungdomsrabatt från januari
Nu har riksdagen fattat beslutet som innebär lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar (18–23 år). När förslaget aviserades så var planen att detta skulle träda ikraft 1 april – men i pandemins fotspår ändras nu detta till 1 januari 2021.
En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgiften införs för ersättningar till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen gäller ersättningar som betalas under perioden 1 januari 2021–31 mars 2023.
Arbetsgivaravgiften ska under denna period uppgå till ålderspensionsavgiften plus nio tjugondelar av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften, dvs 19,73%. Det motsvarar en nedsättning med 11,69 procentenheter (jämfört med fulla arbetsgivaravgifter, 31,42%).
Nedsättningen begränsas till löner på max 25 000 kr/månad – på överskjutande belopp är det ingen nedsättning.
De tillfälliga anstånden förlängs
Riksdagen har beslutat att förlänga anståndstiden för inbetalning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och moms med ytterligare ett år för alla som beviljats anstånd.
Regeringen har nu presenterat en promemoria om en tillfällig skattereduktion för företag som investerar i maskiner och inventarier. Ett förslag som var med i årets budgetproposition och som ska gälla alla fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet.
Investeringstakten hos företagen har minskat med anledning av pandemin. Osäkerheten – främst kopplad till hur snabbt ekonomin återhämtar sig – medför att företag kan välja att skjuta upp investeringar.
Därför vill regeringen införa en skattereduktion för företag som investerar genom att tidigarelägga och öka sina investeringar. Tanken är att detta ska öka takten i den ekonomiska återstarten efter pandemin och beräknas kosta ca 7 miljarder kr åren 2021 och 2022.
Den tillfälliga skattereduktionen föreslås gälla för investeringar i inventarier.
De inventarier som ska omfattas är maskiner och andra materiella inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten och som enbart får skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag. Inventarier av mindre värde och korttidsinventarier (så kallade förbrukningsinventarier) ger alltså ingen skattereduktion. Detta gäller även om företaget väljer att inte göra direktavdrag för anskaffningen.
Inventarier där anskaffningen ersätts med försäkringsersättning eller via annan skattereduktion ger inte heller rätt till denna skattereduktion.
Köp av inventarier från företag/personer i intressegemenskap ger ingen skattereduktion om inventarierna använts för stadigvarande bruk i det säljande företaget. Med intressegemenskap menas i det här fallet:
Fysiska personer och deras närstående räknas som en enda person. Detsamma gäller fåmansdelägare som enligt den så kallade buntningsregeln räknas som en enda person (se Fåmansföretag i Faktabanken).
Reduktionen föreslås till 3,9% av anskaffningsvärdet och för att få reduktion krävs att inventarierna behålls under en viss tid.
För att få skattereduktion krävs att inventarierna fortfarande tillhör näringsverksamheten vid utgången av det första beskattningsår som skattereduktionen kan begäras.
För handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som helt eller till viss del inte är skattskyldiga för sina inkomster, ska kravet på innehavstid sträcka sig fram till utgången av det första räkenskapsår som avslutas 31december 2022 eller senare.
Skattereduktion ska ges för inventarier som anskaffas under 2021. Enligt rättspraxis anses inventarierna anskaffade när leveransen skett. Detta gäller även om all inmontering inte har utförts. Egentillverkade inventarier bör enligt regeringen anses anskaffade när de har färdigställts.
Skattereduktionen tillgodoräknas vid beskattningen av det första beskattningsår som avslutas 31 december 2022 eller senare. Förutsättningen för att få skattereduktionen är att inventarierna finns kvar i näringsverksamheten vid utgången det första beskattningsår som avslutas 31 december 2022 eller senare.
Finns det ingen (eller för lite) skatt att reducera, så får man spara outnyttjat utrymme till det kommande året.
Skattereduktionen ska ligga sist i avräkningsordningen och räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.
Regeringen föreslår att inkomstskattelagen kompletteras med en bestämmelse som klargör att en skattereduktion inte är ett skattemässigt näringsbidrag.
Enligt förslaget ska lagen om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021 träda i kraft den 1januari 2022 och upphöra att gälla den 31december 2024.
Ändringen i inkomstskattelagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022.
Finansdepartementet, promemoria Fi2020/04897
Stöden för korttidsarbete 2020 har behandlats i enlighet med den tillfälliga anpassningen av lagen om korttidsarbete som trädde i kraft under våren. Denna tillfälliga lag upphör den 31 december och i väntan på ny tillfälligt anpassad lagstiftning gäller den ordinarie lagen. Företag som vill ansöka om stöd enligt den tillfälliga lag om korttidsarbete som har gällt under 2020 måste göra det innan den 31 december då lagen upphör. Eftersom lagen är tillfällig så går det inte att ansöka om stöd enligt 2020 års villkor efter den tidpunkten.
Ett förslag om förlängning av stödet med en ny, tillfällig anpassning som ska gälla från den 1 december fram till den 30 juni 2021 har remitterats. Det remitterade förslaget möjliggör stöd under liknande förutsättningar som de som gällt under 2020. Förslaget är ännu inte beslutat utan förlängningen väntas träda i kraft först den 15 februari 2021. För företag som är i behov och vill ansöka om stöd för korttidsarbete blir det då en retroaktiv ansökningsprocess.
Stödet kommer att kunna sökas retroaktivt, samtidigt behöver korttidsarbetet avtalas om och implementeras utan att lagstiftningen är på plats. Om de anställda ska korttidsarbeta under exempelvis januari månad ska schemaläggningen anpassas och arbetstiden minskas under den månaden. Företaget har inte en gällande lagstiftning att grunda detta på utan får gå på ett antagande om att få stöd för korttidsarbete. Det blir därmed väldigt viktigt att det finns reglerat i avtalen för korttidsarbete vad som händer om företaget inte uppfyller kraven för korttidsarbete, även om arbetet har utförts enligt regelverket.
Om ett företag vill ansöka om stöd för 2021, när ska ansökan vara inne?
Tillväxtverket kommer att kunna ta emot ansökningar fem till åtta veckor efter det att lagen har trätt i kraft, det vill säga någon gång under mars-april.
Vad händer om företaget skickar in ansökan från den 1 januari fram till att nya lagen trätt ikraft?
Om ansökan ändå skickas in från den 1 januari 2021 till Tillväxtverket kommer den att behandlas enligt ordinarie lagstiftning vilken är mycket restriktiv i vilka företag som kan omfattas. Det innebär att väldigt få företag uppfyller kraven och företaget riskerar troligtvis avslag.
Vad ska företaget göra redan nu?
För att kunna får stöd enligt de nya reglerna måste företagen avtala med sina anställda om korttidsarbete utan att veta exakt hur reglerna kommer att bli. Företaget måste redan nu avtala med sina anställda om korttidsarbete för december samt schemalägga utifrån den förkortade arbetstiden. Den lön som betalas ut till den anställda ska baseras på avtalet om korttidsarbete. I avtalen måste det även finns reglerat vad som händer om stödet inte beviljas.
Från den 12 december 2020 ska du använda OCR-nummer när du betalar till Bolagsverket.
Det här innebär bland annat att du som betalar på något annat sätt än direkt i en av våra e-tjänster när du lämnar in ditt ärende, ska vänta på ett meddelande från oss med OCR-nummer och belopp innan du betalar.
Vi ändrar rutinerna för alla som betalar registreringsavgifter till vårt bankgiro. Det gör vi bland annat för att öka säkerheten och tryggheten för dig som betalar.
Första steget skedde redan i september 2020 då vi började visa OCR-nummer i våra e-tjänster och i förelägganden om betalning.
Att betala i vår e-tjänst på verksamt.se när du lämnar in ditt ärende är snabbast och enklast. Det kommer att fungera precis som idag.
Dessutom kan du betala de flesta ärenden med internetbank eller kort i e-tjänsten Betala ett redan inskickat ärende oavsett om du har lämnat in ärendet digitalt eller på papper.
Från den 12 december 2020, om du betalar på något annat sätt än direkt i en av våra e-tjänster, ska du alltså vänta på ett meddelande från oss med OCR-nummer och belopp innan du betalar registreringsavgiften till bankgiro 5050-0255.
Den kontaktperson som du anger i ärendet kommer få meddelandet. Det är alltså viktigt att du anger en kontaktperson och en korrekt e-postadress i ärendet, för att få meddelandet om betalning så fort som möjligt.
Regeringen föreslår att de förstärkta åtgärderna för arbetstagare och företag som drabbas ekonomiskt vid sjukdom förlängs. Förlängningen gäller statens ansvar för sjuklönekostnader, stödet för egenföretagares karenstid, ersättningen för den första sjukdagen (karensavdraget), samt kravet på läkarintyg.
Regeringen föreslår att staten ska fortsätta att stå för en utökad andel av företagens sjuklönekostnader i ytterligare fyra månader, dvs för januari–april 2021.
Ersättningen bygger på de sjuklönekostnader som arbetsgivaren rapporterar i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket.
Den schablonersättning som anställda får för första sjukdagen förlängs också till 30 april 2021. Dessutom höjs ersättningen från 804 kr till 810 kr fr o m 1 januari. Schablonersättningen betalas ut av Försäkringskassan och kan sökas av anställda som har fått ett karensavdrag från sin sjuklön från arbetsgivaren.
Även stödet till enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag förlängs till 30 april 2021. Från och med 1 januari höjs stödet till 810 kr per dag för dag 1-14 under sjukperioden.
Det slopade kravet på läkarintyg de första 14 dagarna i en sjukperiod föreslås gälla till och med 30 april 2021.
På grund av Storbritanniens utträde ur EU kommer transaktioner med Storbritannien inte att hanteras som EU-handel efter 31 december 2020. Från och med 1 januari 2021 kommer alltså försäljning av varor till Storbritannien att räknas som export, och inköp som import. Vid tillhandahållande och köp av tjänster ska momsen hanteras på samma sätt som för länder utanför EU.
Nordirland lämnar EU med resten av Storbritannien, men för att undvika en hård gräns till Irland kommer Nordirland att betraktas som ett EU-land vid handel med varor mellan Nordirland och EU även efter 31 december 2020. Det innebär att handel mellan beskattningsbara personer med varor som transporteras till eller från Nordirland ska behandlas som unionsintern försäljning respektive unionsinternt förvärv. Beskattningsbara personer i Nordirland som har varuhandel inom EU kommer att få ett särskilt VAT-nummer som inleds med ”XI” som landsnummer. Detta kommer att vara möjligt att kontrollera i VIES.
Nordirland kommer dock inte att betraktas som ett EU-land vid handel med tjänster. Det innebär att Nordirland ska behandlas som ett land utanför EU vid handel med tjänster mellan ett EU-land och Nordirland.