En julgåva är skattefri om värdet inte överstiger 550 kronor (inklusive moms) för inkomståret 2024. Om värdet på gåvan överstiger detta belopp så är gåvan skattepliktig från första kronan både för den anställde och bolaget.

Julbord och julfest

Utgifter för måltider som julbord är inte avdragsgilla alls för företaget. Däremot får företaget lyfta moms på utgifter för förtäring på underlag upp till 300 kr per person, alltså blir det åtminstone ett visst momslyft på kostnaden för julbordet. 

Kringkostnader som musikunderhållning, lokalhyra och uppträdanden är avdragsgilla med 180 kr + moms per person. Utgifter för anställdas hotellövernattningar och resor i samband med julfest på annan ort är avdragsgilla i sin helhet om det handlar om max en övernattning och inte är en ren rekreationsresa.

Alltför påkostade julfester anses ofta ha ett tydligt inslag av personlig gästfrihet och kan därför räknas som lyxrepresentation och är därmed inte avdragsgillt för företaget. Det finns också risk för förmånsbeskattning för personalen vid alltför påkostade personalresor och andra personalfester.

Julfest med familj och pensionärer

Vid personalfester är även kostnader för de anställdas familjer samt tidigare anställda avdragsgilla inom beloppsgränserna.

Momsreglerna vad gäller billeasing och moms innebär att du får lyfta halva momsen vid leasing/hyra av en personbil, men vid ett köp får du inte lyfta någon moms alls då det finns ett avdragsförbud gällande köp av personbilar (med undantag för taxi, bilhandel, biluthyrning, begravningsföretag och körskolor).

Ett leasingkontrakt kan i vissa fall klassas som avbetalningsköp när det gäller rätten att lyfta moms. Detta gäller enligt Skatteverkets ställningstagande dnr 8-2815541 (24:107):

-Om det av leasingavtalet framgår att äganderätten till varan övergår till leasingtagaren vid utgången av avtalstiden antingen genom att köparen måste köpa varan eller anvisa annan köpare eller

-Om det finns en köpoption och det redan vid undertecknandet av leasingavtalet är klarlagt att utköpspriset vid leasingtiden slut är så pass lågt i förhållande till varans beräknade marknadsvärde att det är uppenbart att det enda ekonomiskt rationella alternativet är att överta varan.

Att det framgår av avtalet att bilen efter leasingperioden ska köpas är ovanligt, däremot är det vanligare att restvärdet efter leasingperioden är ganska lågt och det kan innebära att avtalet snarare är ett avbetalningsköp än leasing.

Den 1 december sänks den låga kostnadsräntan på skattekontot från 3,75 procent till 2,5 procent. Det påverkar bland annat den som beviljats anstånd med skatt. Intäktsräntan på skattekontot sänks samtidigt till 1,125 procent. Bakgrunden är att säljräntan på statsskuldväxlar sänkts. Räntan på skattekontot är knuten till den.

Räntan på skattekontot bestäms utifrån den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar. Sänkningen sker på grund av att den genomsnittliga säljräntan har sänkts.

– Den sänkta räntan påverkar bland andra företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, säger Magnus Lundberg, rättslig expert på Skatteverket.

Även den höga kostnadsräntan sänks. Den räntan tas ut för skuld som inte är betalad senast på förfallodagen. Den sänks från 18,75 procent till 17,5 procent.

Senast räntorna ändrades var 1 juli 2024.

Fakta

Från och med den 1 december 2024 gäller följande räntesatser:

• Intäktsränta: 1,125 %
• Låg kostnadsränta: 2,5 %
• Hög kostnadsränta: 17,5 %

Räntesatser fram till och med 30 november 2024:

• Intäktsränta: 1,6875 %
• Låg kostnadsränta: 3,75 %
• Hög kostnadsränta: 18,75 %

Riksdagen sa ja till förslaget om att det ska bli möjligt att göra uppehåll i påbörjad utbetalning av tjänstepension under de första fem åren. Det ska även bli möjligt att förlänga utbetalningstiden under de första utbetalningsåren. Det medför att den så kallade femårsregeln blir mer flexibel. Femårsregeln innebär bland annat att tjänstepension från en pensionsförsäkring eller ett pensionssparkonto inte får betalas ut under en kortare tid än fem år.

Ändringarna syftar till att göra det mer flexibelt vid utbetalning av tjänstepension.

Ändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Nu gör Försäkringskassan extra många kontroller av vab-ansökningar för att komma åt bidragsbrott. Föräldrar som medvetet lämnat felaktiga uppgifter, nästan alltid genom att anmäla vab trots att de jobbar, kostar skattebetalarna cirka 800 miljoner kronor varje år.

– Vab är en ersättning som många tar del av. Hela systemet bygger på förtroende där den som ansöker inte måste visa vare sig läkarintyg eller intyg från arbetsgivare att man varit hemma. Vi ser tyvärr att systemet missbrukas och varje krona som går ut fel måste stoppas. Höstens extra kontroller är en del av det arbetet, säger Peter Fausö, chef över Försäkringskassans kontrollverksamhet.

Försäkringskassan utreder alla misstänkta bidragsbrott och kräver tillbaka de pengar som gått ut felaktigt. För den som begått brott kan det också bli polisanmälan och åtal, även om det misstänkta brottet bara handlar om enstaka, felaktiga vab-dagar.

Försäkringskassan upptäcker bidragsbrott på flera sätt.

– Om det finns misstanke om att någon hållit på med den här typen av bedrägeri länge går vi flera år tillbaka i tiden med våra kontrollutredningar och utreder personen. Vi blir också allt mer träffsäkra tack vare ökad kunskap, säger Peter Fausö.

Försäkringskassan gör regelbundet slumpvisa kontroller, vi jobbar även med riskprofiler, tips och myndighetssamverkan. När det gäller vab samlar vi in uppgifter från till exempel arbetsgivare och förskola om vi misstänker brott.

Tänk på att kolla det här innan du ansöker om vab:

• Stämmer de förifyllda uppgifterna fortfarande? Det gäller till exempel din lön, arbetsgivare och vilken förskola eller skola ditt barn går i.
• Har du fyllt i rätt timmar på rätt dag? Det är extra viktigt om du till exempel är sjukskriven på deltid eller får någon annan ersättning för samma dag.
• Om du har flera barn, kolla att du ansöker om vab för rätt barn.
• Stäm av med den som har vabbat för samma barn, så att ni inte ansöker om ersättning för samma dagar eller timmar. Håll koll med Försäkringskassans tjänst Föräldrakalendern.
• Om du själv är sjuk, och har sjukanmält dig hos din arbetsgivare, har du inte rätt till ersättning för vab.

Du kan få ersättning för vab när du

• tar hand om ett barn som inte kan gå till förskolan, skolan eller motsvarande på grund av sjukdom eller smitta
• följer med ett barn till läkare, barnavårdscentralen (BVC), tandläkaren eller BUP
• tar hand om ett barn på grund av att den ordinarie vårdaren är sjuk
• deltar i en kurs som ordnas av en sjukvårdshuvudman för att du ska lära dig att sköta ditt barn
• behöver vabba fler än 7 dagar, men då behöver du ett intyg från en sjuksköterska eller läkare.

Kriminella köper befintliga bolag

För personer med stora skulder, betalningsanmärkningar och som begått ekobrott kan det vara svårt att starta ett bolag på vanligt vis – alltså med de registreringar och tillstånd som krävs för ett fungerande bolag.

En rapport från Ekobrottsmyndigheten, Polisen och Skatteverket visar att kriminella aktörer i allt större utsträckning köper redan befintliga bolag (historikbolag) snarare än att på egen hand bilda bolag.

Genom att köpa historikbolag kringgås Skatteverkets kontroller vid olika typer av registreringar. Dessa historikbolag är bolag som är avvecklade men som fortfarande är registrerade för F-skatt, som arbetsgivare och för moms. Bolagen har också bankkonton och kreditvärdighet

Bolagen förmedlas med hjälp av förmedlare som ser till att historikbolagen hamnar i händerna på de kriminella, som därefter kan använda bolagen för att tvätta pengar, sprida risker och säkra inflödet av brottsvinster.

Likvidation

För att undvika de risker som finns med att sälja ett bolag för ”snabbavveckling” så bör man istället välja att likvidera bolaget genom att lämna uppdraget till en likvidator. Att likvidera ett aktiebolag innebär att ett bolag upphör på ett ordnat sätt. Alla tillgångar skiftas ut till bolagets aktieägare och därefter upplöses bolaget. Organisationsnumret slutar alltså att existera. 

Konkurser i juli 

Tillväxtanalys rapport visar att 728 företag i konkurs i juli gick, en ökning med 14 % jämfört med juli 2023. Det var också det högsta antalet konkurser i juli månad sedan 1996. 

Nystartade företag 

Tillväxtanalys rapport för 2023 visar en minskning av antalet nystartade företag 11 %  jämfört med 2022. Flest nystartade företag finns i juridisk- och ekonomisk konsultverksamhet. 

Inflationstakt 

Statistikmyndigheten (SCB) rapporterar en inflationstakt enligt KPI på 2,6 procent i juli 2024, vilket den också var i juni. 

Arbetsmarknaden 

2024-08-15 

Statistikmyndigheten (SCB) rapporterar att 5 429 000 personer var sysselsatta I juni 2024, icke säsongrensat. Antalet tidsbegränsat anställda kvinnor fortsätter att minska. 

Genomsnittslön 

Medlingsinstitutets årliga lönestrukturstatistik visar att en genomsnittlig månadslön på 39 900 kr i Sverige år 2023. Män har 4 200 kronor högre genomsnittslön än kvinnor. 

Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.

DBestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.

De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.

Lagändringar i bl.a. bokföringslagen och aktiebolagslagen innebär att kravet på att ursprungligt räkenskapsmaterial ska bevaras under en viss tid slopas. Det innebär bl.a. att räkenskapsmaterial som kommer in till eller upprättas av ett företag i pappersform inte ska behöva bevaras om det digitaliseras. Därigenom slipper många företag hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid.

Regeringen har trots massiv kritik valt att lägga fram sitt förslag att slopa ersättningen för höga sjuklönekostnader från och med 1 juli 2024.

Kritiken mot förslaget kommer främst från Svenskt Näringsliv, småföretagarnas riksförbund och LO.

Svenskt Näringsliv har bland annat anfört att: – ”Om regeringen vill att små och medelstora företag ska våga växa och anställa är det obegripligt varför regeringen nu vill slopa högkostnadsskyddet, ett skydd som främst kompenserar de minsta företagens sjuklönekostnader.”