Uncategorized

Från och med 1 juli har arbetsgivaren möjlighet att erbjuda anställda att ladda sina egna bilar eller förmånsbilar (även lätt lastbil, motorcykel, moped, cykel och elsparkcykel) på arbetsplatsen utan att behöva förmånsbeskattas för laddningen.

En förutsättning för skattefriheten är att laddningen görs vid en laddpunkt eller ett eluttag som arbetsgivaren äger, hyr eller på annat sätt disponerar i anslutning till arbetsplatsen. Laddning vid publika laddstationer omfattas alltså inte. Det är inte heller skattefritt när den anställde har tjänstestället i bostaden. Laddning i hemmet är därmed fortsatt skattepliktigt om arbetsgivaren står för den kostnaden.

Näringsidkare omfattas inte då det endast är anställda som kan ta del av skattefriheten.

Dessa regler är tillfälliga och kommer att gälla från 1 juli 2023 till 30 juni 2026.

Riksgälden har fastställt statslåneräntan för 30 november 2022 till 1,94%. Det är en rejäl höjning jämfört med föregående års nivå på 0,23%, vilket ger en hel del effekter på bland annat bilförmånsberäkningen för 2023.

Statslåneräntan används bland annat vid beräkning av:

• räntefördelning
• bilförmån
• ränteförmån
• ränta på periodiseringsfond
• utdelning i fåmansföretag.

Utgifter för måltider som julbord är inte avdragsgilla alls för företaget. Däremot får företaget lyfta moms på utgifter för förtäring på underlag upp till 300 kr per person.

En julgåva är skattefri om värdet inte överstiger 500 kronor (inklusive moms).

Intäktsräntan på belopp som är innestående på skattekontot höjs från 0 procent till 1,125 procent fr o m den 1 november 2022. Samtidigt höjs den låga kostnadsräntan från 1,25 procent till 2,5 procent, och den höga kostnadsräntan från 16,25 procent till 17,5 procent. För dig som har skatt att betala gäller att din inbetalning måste ha bokförts på skattekontot innan den 1 november 2022 för att inte påverkas av höjningen.

Skattereduktion istället för avdrag

Skattelättnader för arbetsresor ska inte längre ges i form av ett avdrag utan som en skattereduktion. Skattelättnaden blir då mer rättvis och oberoende av inkomst och marginalskatt, eftersom en skattereduktion dras av från den framräknade skatten och inte från inkomsten före skatt.

Utgångspunkten är att skattelättnaden för arbetsresor ska vara avståndsbaserad och färdmedelsneutral. Det betyder att val av färdmedel eller kostnaden för dessa inte ska ha någon betydelse. Det blir dock en regional differentiering av skattereduktionen som innebär att ett särskilt krav ska gälla för personer som är bosatta och har sin arbetsplats i vissa storstadsområden. De ska ha ett längre avstånd mellan bostad och arbetsplats för att kunna få skattereduktion.

Minsta avstånd – 15 km enkel

Enligt de nya reglerna ska man ha rätt till skattereduktion för arbetsresor för den del av avståndet mellan bostad och arbetsplats enkel väg som överstiger 15 km.

Kortare avstånd än 15 km innebär alltså att man inte får någon skattereduktion. Enligt dagens regler motsvarar beloppsgränsen på 11 000 kr ett reseavstånd på knappt 15 km enkel väg (räknat på 210 arbetsdagar).

Minsta avstånd – 30 km enkel – storstadskommun

En högre avståndsgräns för att få skattereduktion ska gälla för personer som bor och arbetar i storstadskommuner. Storstadskommun ska innebära skattereduktion för den del som överstiger 30 km enkel väg mellan bostad och arbetsplats. Det krävs alltså att man måste både bo och arbeta i en storkommun för att denna regel ska gälla.

Vilka som är storstadskommuner regleras i en bilaga till inkomstskattelagen och är 29 st till antalet. Det är:

• Stockholms län: Botkyrka, Danderyd, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro och Österåker kommuner.
• Västra Götalands län: Göteborg, Lerum, Mölndal och Partille kommuner.
• Skåne län: Burlöv, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp och Vellinge kommuner.

Övre avståndsgräns – 80 km enkel

Enligt dagens regler finns det ingen begränsning i kronor – avdraget kan rent teoretiskt bli hur stort som helst.

Nu införs dock en övre avståndsgräns – alltså en begränsning för hur många kilometer som ger skattereduktion. Den gränsen blir 80 km enkel väg.

Beräkning av skattereduktionen

För att ha rätt till skattereduktion krävs att man har minst 30 resdagar under året. Endast resdagar med arbetsresor på avstånd som överstiger den nedre avståndsgränsen om 15 km (respektive 30 km) ska räknas med.

Högst 210 resdagar får ingå i underlaget för skattereduktion.

50 öre/km för den del av avståndet som ligger mellan den nedre och övre avståndsgränsen ska man få i skattereduktion.

Vanliga fel i deklarationen

Här finner du de vanligaste felen i inlämnade deklarationer. Ett tips är att du använder den här genomgången som en checklista innan du lämnar in din deklaration.

Vanliga fel är bland annat att:

• en ny huvudblankett inte lämnas när uppgifterna på huvudblanketten har ändrats till följd av ändringar som har gjorts på näringsbilagor som tidigare har lämnats via filöverföring. Enstaka ändringar kan dock göras genom ett vanligt brev som anger vilka koder som ska ändras både på näringsbilagan och på huvudblanketten.
• avsättningen till periodiseringsfond beräknas på den bokföringsmässiga inkomsten istället för den skattemässiga.
• deklarationen godkänns utan att man har kontrollerat de förifyllda uppgifterna mot kontrolluppgifter.
• underskrift saknas (när deklarationen lämnas på papper).
• resor till och från arbetet dras av felaktigt, t ex utan att kraven för avdrag är uppfyllda, eller att avstånd eller antal resdagar är felaktiga.
• avdrag för övriga kostnader görs felaktigt, t ex utan att avdragen kan styrkas, eller att avdrag för arbetskläder eller arbetsrum är felaktiga.
• kapitalvinster/-förluster vid försäljning av värdepapper och bostäder deklareras felaktigt.

Ja till ersättningar inom sjukförsäkringen, stöd till företag och medel till testning och smittspårning (FiU16)

Regeringen har föreslagit en rad åtgärder med anledning av covid-19 i två extra ändringsbudgetar för 2022:

• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån som gäller fri parkering vid arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs till och med den 30 juni 2022. Detta börjar gälla den 1 mars 2022.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Regeländringen börjar gälla den 8 februari 2022.
• Det införs en tillfällig lag som innebär att anställda inte ska behöva styrka minskad arbetsförmåga med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 7 februari 2022.
• Arbetet med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis ska få mer resurser.
• Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet.
• Mer pengar satsas också på stöd till kultur och idrott.
• Fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och underlätta verksamhet under pandemin beslutade riksdagen att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget under 2022. I övrigt sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att de anvisade medlen i statsbudgeten ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor under 2022.

Riksdagen anser också att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till utskottsinitiativ om att 820 miljoner kronor anvisas inom utgiftsområde 17 utöver regeringens förslag. Därmed delvis bifall till ett yrkande i en av propositionerna. Bifall till övriga yrkanden i propositionerna. Avslag på samtliga motionsyrkanden. Bifall till utskottsinitiativ med tillkännagivande om kriterier för att få del av evenemangsstödet.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Regeringen har som förslag att, mot bakgrund av den ökade smittspridningen och den ökade belastningen på hälso- och sjukvården, återigen ta bort kravet på läkarintyg.

I samband med ändringsbudet #1 för 2022 aviserades att kravet på läkarintyg slopas. Arbetsgivaren är ju skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om den anställde kan styrka nedsättning av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av, så om den anställde är sjuk i covid-19 eller annan sjukdom är irrelevant.

Dessutom ansåg regeringen att det är lämpligt att den tillfälliga lagändringen om läkarintyg ska tillämpas för viss retroaktiv tid för de fall där läkarintyg inte har uppvisats vid tidpunkten för ikraftträdandet.  Och ikraftträdande är den 7 februari. Det innebär att från den 19 januari till den 6 februari slopas kravet på läkarintyg, men det fanns inget riksdagsbeslut förrän den 2 februari.

Däremot kan Försäkringskassan fortfarande kräva ett läkarintyg utifrån ett läkarintygsföreläggande. Ett läkarintygsföreläggande är Försäkringskassans beslut om att en anställd ska lämna läkarintyg från och med första dagen i varje sjukperiod. Försäkringskassan kan ta initiativet själv, eller så kan arbetsgivaren be att Försäkringskassan att göra det.

Slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden bedöms kunna öka sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. Totalt beräknas antalet sjuklönedagar öka med drygt 5 procent. Arbetsgivarna kommer att få ersättning för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt under tiden från och med den 1 december 2021 till och med den 31 mars 2022. Ersättningens storlek bestäms dels av sjuklönekostnaden, dels av arbetsgivarens totala lönekostnader. Den ersättningen ska då kompensera en del av den extra kostnad arbetsgivarna får.

Regeringen har på en pressträff meddelat att man vill återinföra en del av coronastöden med anledning av den ökande smittspridningen av coronaviruset. Vissa åtgärder vill man införa direkt, andra vill man se över och förbereda för att snabbt kunna återinföra om smittläget så kräver.

Stöd för att begränsa smittspridningen

Flera ekonomiska åtgärder kommer att återinföras i syfte att underlätta för människor att stanna hemma vid sjukdom.

De flesta åtgärder föreslås börja gälla från och med 8 december. Samtliga föreslås gälla till och med 31 mars.

Det som regeringen nu har aviserat är:

• Staten ersätter arbetsgivare för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt (gäller retroaktivt från 1 december).
• Ersättning för karensavdrag återinförs för anställda och egenföretagare för att underlätta för människor att stanna hemma vid sjukdom.
• Skattefriheten för förmån av fri parkering förlängs för att minska trängsel i kollektivtrafiken.
• Möjligheten för föräldrar att få tillfällig föräldrapenning om till exempel skolor eller förskolor stängs förlängs.
• Kravet på läkarintyg för att få smittbärarpenning tas bort (ikraftträdande oklart, regeringen avser återkomma om datum).
• Ersättning till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper återinförs och tillfällig föräldrapenning för vissa nyligen allvarligt sjuka barn förlängs.

Dessa åtgärder kommer att hamna på riksdagens bord efter årsskiftet, och ingå i en extra ändringsbudget.

Evenemangsstödet återinförs

I somras infördes ett evenemangsstöd som ska underlätta för arrangörer och underleverantörer av evenemang att kunna planera för evenemang som ska genomföras under perioden juni-december 2021. Stöd kan sökas om evenemanget inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av restriktioner med anledning av pandemin.

Stödet uppgår till 70% av de kostnader som inte täcks av intäkter eller andra stöd. Maxbeloppet är 17,5 miljoner kr.

Regeringen meddelar nu att evenemangsstödet kommer att förlängas till den 31 mars 2022.

Beredskap för snabbt återinförande

Regeringen meddelade även på pressträffen att man vill ha beredskap för att snabbt kunna återinföra stöd om det blir aktuellt med nya restriktioner.

Därför budgeterar man för att ha möjlighet att kunna återinföra både det ordinarie omställningsstödet samt omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag. Utgångspunkten är att stöden utformas på liknande sätt som tidigare.

Karenstiden vid korttidsarbete

Regeringen förbereder även en lagändring så att karenstiden för stöd vid korttidsarbete tillfälligt ska kunna slopas, så att arbetsgivare som har fått stöd under pandemin ska kunna ansöka om det ordinarie stödet för korttidsarbete om det skulle behövas.

På pressträffen sa man att denna ändring skulle genomföras oavsett om de tidigare stöden kommer att återinföras eller inte.