Skatteverket har ändrat sin syn på hur moms ska hanteras när anställda får tillgång till personalförmåner mot löneavdrag. Skatteverket enligt nytt ställningstagande betraktar nu arbetsgivarens tillhandahållande av en bil mot löneavdrag som en form av biluthyrning inom den ekonomiska verksamheten.

Det innebär att ett brutto- eller nettolöneavdrag som görs för att den anställde ska få använda en förmånsbil betraktas som betalning för en momspliktig tjänst. Arbetsgivaren ska därför redovisa utgående moms på löneavdraget.

Skatteverkets förändrade syn följer på ny praxis från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, och berör även andra personalförmåner, exempelvis cyklar, friskvård och drivmedel.  

Speciella regler gäller om ett beslut om utdelning tas på en extra bolagsstämma.

Hur mycket kan delas ut på extra stämma?

Vid beslut om utdelning på en extra bolagsstämma får bolaget bara dela ut högst det som återstår av det fria egna kapitalet enligt den senast fastställda balansräkningen (efter avdrag för eventuella tidigare efterutdelningar) för det senast avslutade räkenskapsåret. Vinster som har upparbetats under det innevarande räkenskapsåret får alltså inte delas ut.

En utdelning får inte heller ske om det inte finns full täckning för bolagets egna kapital.

Förslag till vinstutdelning

Styrelsen eller någon annan, t ex en aktieägare, ska innan bolagsstämman lämna ett förslag till vinstutdelning. Detta gäller oavsett om beslutet ska fattas på årsstämman eller på en extra stämma. Förslaget ska innehålla följande punkter:

• utdelningsbelopp per aktie
• sammanlagt utdelningsbelopp
• tidpunkt för utbetalningen
• uppgift om vilken typ av egendom som ska delas ut om utdelningen avser något annat än pengar
• hur mycket av det fria egna kapital i den senast fastställda balansräkningen som fortfarande står till bolagsstämmans förfogande efter utdelningen.

Till utdelningsförslaget ska ett yttrande från styrelsen alltid bifogas, och när beslutet ska tas på en extra bolagsstämma ska dessutom ett antal övriga bilagor bifogas förslaget, se nedan.

Bilagor

Till förslaget ska följande handlingar bifogas:

• en kopia av den senast fastställda årsredovisningen
• ett yttrande från styrelsen där man motiverar att den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med tanke på verksamhetens art, omfattning och risker. Man måste även ta hänsyn till bolagets likviditet, konsolideringsbehov och ställning i övrigt.
• en redogörelse, undertecknad av styrelsen, för händelser som är av väsentlig betydelse för bolagets ställning. Händelserna ska ha inträffat efter det att den senaste årsredovisningen lämnades och man ska lämna uppgift om värdeöverföringar som har beslutats under samma tid och om förändringar i bolagets bundna egna kapital som har skett efter balansdagen.

Om bolaget har revisor ska även följande handlingar bifogas:

• en kopia av senaste revisionsberättelsen
• ett yttrande över styrelsens redogörelse ovan, undertecknad av bolagets revisor, med uttalande om hur bolagsstämman bör besluta i enlighet med förslaget.

Anmälan till Bolagsverket

Utdelningsbeslut på en extra bolagsstämma ska genast anmälas till Bolagsverket. Anmälan kan göras via verksamt.se.

Bolagsstämmoprotokollet behöver inte skickas in till Bolagsverket.

Reseavdrag och avdrag vid bostadsförsäljning är de största felkällorna när privatpersoner deklarerar sina inkomster. Skatteverkets kontroller för att motverka detta är träffsäkra men för få, visar Riksrevisionens granskning. Dessutom är reglerna alldeles för krångliga.

Felaktiga avdrag för resor och förbättringsutgifter vid bostadsförsäljning beräknas kosta staten cirka 7 miljarder kronor om året. Riksrevisionen har därför granskat om Skatteverket arbetar effektivt för att motverka detta.

Granskningen visar att Skatteverkets kontroller är träffsäkra och i hög grad identifierar och korrigerar fel i enskilda fall. Åtgärderna har dock varken den omfattning och utformning som krävs för att minska de felaktiga avdragen.

Framför allt är Skatteverkets riskbaserade kontroller mycket få i förhållande till de stora summor som det felaktigt yrkas avdrag för.

– Skatteverkets kontroller behöver bli betydligt fler för att felen ska minska väsentligt. Våra analyser visar dessutom att en sådan ökning skulle vara helt självfinansierad ur ett offentligfinansiellt perspektiv, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionen konstaterar att krångliga regler för avdrag för förbättringsutgifter vid försäljning av bostad orsakar många fel i deklarationerna, eftersom deklaranterna ofta inte förstår vad som gäller och lämnar ofullständiga underlag.

När det gäller reseavdragen beror bristerna bland annat på att Skatteverket inte använder uppgiften om arbetsplatsens adress i arbetsgivardeklarationen, trots att den infördes just för att stärka kontrollmöjligheterna.

Dagtraktamente har inte utbetalats

Av 12 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår bl.a. att om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter ska avdrag medges med schablonbelopp (maximibelopp respektive normalbelopp).

Allmänna råd:

För att avdrag ska medges enligt schablon bör en tillfredsställande utredning avseende förrättningarna lämnas. Uppgifter bör lämnas om

• datum för förrättningarna,
• syftet med förrättningarna,
• tidpunkt för avresa och hemkomst, samt
• förrättningsorter.

Julgåvor eller julklappar till anställda för inkomstår 2025 är skattefria om marknadsvärdet inte överstiger 550 kronor inklusive moms.

Gåvan måste ges till alla anställda eller till en större grupp av alla anställda. De anställda behöver dock inte få en likadan julgåva, men marknadsvärdet ska vara det samma. Gåvan får inte heller vara kontanter eller presentkort som kan bytas mot kontanter. Presentkort som kan bytas in mot en vara eller tjänst räknas dock som en avdragsgill julgåva.

Den som är anställd i sitt eget aktiebolag får ta emot en skattefri julgåva även om det inte finns fler anställda i bolaget. En enskild näringsidkare kan ge sina anställda julgåvor, men kan inte ge sig själv en julgåva.

Julgåvor till kunder

Julgåvor till kunder är normalt inte avdragsgilla. Mindre och enklare representations- och reklamgåvor som har direkt anknytning till bolagets verksamhet kan dock vara avdragsgilla om värdet understiger 300 kronor.

Den nuvarande schablonregeln har i viss mån ersatts av ett grundbelopp som dels har förstärkts – från dagens 2,75 inkomstbasbelopp (IBB) till 4 IBB (322 400 kr 2026) – och som dessutom ska beräknas på samtliga andelar som en delägare innehar.

En delägare som äger andelar i flera bolag får inte tillgodoräkna sig mer än 322 400 kr, vilket innebär att grundbeloppet då fördelas på de olika andelarna. Det bolaget som inte har möjlighet att besluta om utdelning tar då upp onödigt utdelningsutrymme som hade kunnat nyttjas i de bolag som har möjlighet att besluta om utdelning.

Ny beräkningsregel för att räkna ut gränsbelopp

Som reglerna ser ut idag kan du räkna ut ditt gränsbelopp med två olika regler: förenklingsregeln och huvudregeln. Utredningen föreslår att båda dessa tas bort och ersätts med en gemensam regel, som är en sorts kombination av de båda reglerna.

För att räkna ut gränsbeloppet enligt det nya förslaget går det till såhär:
Grundbelopp (4 ibb) + lönebaserat utrymme* + omkostnadsbelopp**

*det lönebaserade utrymmet är 50% av de kontant utbetalda bruttolönerna, efter att ett nytt avdrag, löneavdraget, motsvarande åtta ibb har dragits av.

**för omkostnadsbelopp som är högre än 100 000 kronor ska den överskjutande summan multipliceras med statslåneräntan (SLR) + 9 procentenheter.

För dig som inte har löner som överstiger åtta ibb och har ett aktiekapital som understiger 100 000 kronor betyder det att ditt gränsbelopp helt enkelt blir 4 ibb (322 400 kronor för 2026) .

Grundbeloppet blir 4 inkomstbasbelopp (ibb)

För dig som normalt sätt använder förenklingsregeln för att beräkna ditt gränsbelopp, vilket omkring 80% av alla fåmansbolag gör, är de nya reglerna väldigt positiva. Du får ett schabloniserat belopp som motsvarar 4 inkomstbasbelopp. Det nya beloppet kallas för grundbeloppet och är en ökning med 1,25 ibb jämfört med dagens schablonbelopp, vilket motsvarar ungefär 100 000 kronor.

Ingen ränta på sparat utdelningsutrymme

Om du inte utnyttjar hela ditt gränsbelopp får du flytta med dig resterande del till nästa år, det kallas för sparat utdelningsutrymme. Tidigare har du kunnat tillgodoräkna dig ränta på ditt sparade utdelningsutrymme, vilket nu tas bort. Det är främst stora företag med väldigt stora sparade utdelningsutrymmen som påverkas negativt av detta.

Fler ändringar inom 3:12-reglerna

Ungefär 80% av de företag som tar utdelning använder förenklingsregeln. För dessa är förslagen ovan de mest väsentliga att hålla koll på, men utredningen har även innehållit fler förslag.

Löneuttagskravet (fyraprocentspärren) slopas

För dig som tar utdelning enligt huvudregeln så kan du vara van att behöva räkna på din egen lön i förhållande till bolagets totala löner. I lagförslaget tas löneuttagskravet bort och att alla kan tillgodoräkna sitt löneunderlag till sitt gränsbelopp.

Däremot behöver din lön vara högre än det föreslagna löneavdraget om 8 inkomstbasbelopp för att du ska kunna tillgodoräkna ditt löneutrymme. I praktiken betyder det att du behöver betala ut en månadslön över 644 800 kr, d v s ungefär 53 700 kronor (för inkomståret 2025) för att du ska kunna tillgodoräkna löneutrymmet till ditt gränsbelopp.

Omkostnadsbelopp över 100 000 kronor

Omkostnadsbeloppet är det belopp som du har betalat för att starta aktiebolaget. Om ditt aktiekapital motsvarar 25 000 kronor så är ditt omkostnadsbelopp 25 000 kronor. Tidigare hade alla möjlighet att räkna upp sitt omkostnadsbelopp med statslåneräntan + 9 procentenheter och räkna med det i sitt gränsbelopp.

Enligt det nya förslaget får du bara räkna upp ditt omkostnadsbelopp på den andel som överstiger 100 000 kronor.

Sänkning av karensregeln

Karensregeln handlar om hur länge en andel bedöms vara kvalificerad (dvs. att ägaren av andelen omfattas av 3:12-reglerna) efter att en delägare har slutat vara verksam i betydande omfattning i företaget. I dagsläget är det fem år som gäller, men från och med 1 januari 2025 sänks karenstiden till fyra år.

Begreppet ”närstående” stramas åt

3:12-reglerna omfattar inte bara delägaren, utan även närståendekretsen. I förslaget så exkluderas syskonkretsen, det vill säga syskon, syskonens eventuella make och barn, från närståendebegreppet.

Högsta domstolen anser att även en faktisk företrädare – som inte formellt ingår i styrelsen men som har ett avgörande inflytande över bolagets verksamhet – kan bli personligt betalningsansvarig på samma sätt som en styrelseledamot.

Ansvaret vid kapitalbrist i aktiebolag

Att driva ett aktiebolag innebär i regel inget personligt ansvar, till skillnad från t ex en enskild firma. Men för att detta inte ska missbrukas finns reglerna om Kontrollbalansräkning (KBR), vars syfte är att skydda bolagets fordringsägare (borgenärer).

Kontrollbalansräkning enligt Aktiebolagslagen

När det finns anledning för styrelsen att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste bolaget hålla en stämma och upprätta en kontrollbalansräkning. Man brukar tala om att aktiekapitalet är på väg att förbrukas eller att bolagets kapital är på väg att understiga den kritiska gränsen.

Om detta inte görs riskerar styrelseledamöterna att bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

Det personliga betalningsansvaret gäller normalt styrelsens ledamöter. Av praxis framgår att ansvaret dock kan utvidgas till att omfatta fler än ledamöterna (se 09:202 ).

Den aktuella frågan gäller om en person som inte är styrelseledamot, men som via indirekt ägande kontrollerar ett bolag, kan bli personligt ansvarig på samma sätt som en styrelseledamot.

Adam var styrelsesuppleant i bolag med kapitalbrist

Adam ägde hälften av aktierna och var styrelseledamot i ett moderbolag. Moderbolaget hade ett helägt dotterbolag, som i sin tur ägde ett dotterdotterbolag.

Adam ingick inte i styrelsen i dotterdotterbolaget men var särskild firmatecknare och styrelsesuppleant.

Skatteverket har i ett nytt ställningstagande ändrat sin syn på felparkeringsavgifter (parkeringsböter), kontrollavgifter och andra tilläggsavgifter i samband med parkering och kollektivtrafik. Dessa avgifter ska vara momspliktiga från 2027.

Tillhandahållande mot ersättning

För att en tjänst ska vara momsbelagd ska det finnas ett direkt samband mellan tjänsten och ersättningen. Om det finns ett rättsförhållande mellan parterna som innebär ett utbyte av prestationer finns normalt ett direkt samband. Så är fallet när en parkeringstjänst erbjuds, som är momspliktig med 25% moms.

Detta gäller även om tjänsten och ersättningen är reglerade i lag, som i fallet med parkering och kollektivtrafik. Det avgörande är att det finns ett avtal, uttryckt eller underförstått, där tjänsten tillhandahålls mot ersättning – oavsett om detta sker via lagstadgade avgifter eller via avtalade villkor.

När felparkeringsavgifter (parkeringsböter), kontrollavgifter och andra tilläggsavgifter tas ut är den nya synen, att det i vissa fall utgör en del av ersättningen för en tillhandahållen tjänst – t ex parkering eller kollektivtrafik.

Storleken på den ursprungliga parkeringsavgiften – eller om en sådan inte tas ut alls – har ingen betydelse.

Olika typer av avgifter

De allra flesta parkeringar påverkas, och ska momsbeläggas, eftersom det anses finnas ett samband mellan upplåtelsen av parkering och den tillkommande avgiften.

Även tilläggsavgifter i kollektivtrafiken blir momspliktiga, dvs de avgifter som t ex buss- eller tunnelbaneresenärer som reser utan giltig biljett tvingas betala.

I de fall där ingen parkering faktiskt erbjuds – t ex där parkering är förbjuden – förblir avgifterna däremot momsfria. Då har ingen parkeringstjänst erbjudits i första läget, och därmed finns ingen koppling till en sådan tjänst.

Även när parkering är momsfri, t ex när parkeringen ingår som en del i uthyrning av bostad, ska avgiften vara momsfri.

BFN beslutade den 16 juni 2025 om ändringar i det allmänna rådet (BFNAR 2016:10) och vägledningen om årsredovisning i mindre företag (K2). Samtidigt beslutades om ändringar i det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) och vägledningen om årsredovisning och koncernredovisning (K3). Ändringarna är en följd av BFN:s översyn av K-regelverken.

Det kommer att dröja några veckor innan de uppdaterade vägledningarna publiceras men vi vill redan nu informera om ändringen av tillämpningsområdet för K2.

K2-regelverket är utformat och lämpligt för företag med enklare förhållanden. Det ändrade tillämpningsområdet avser att fånga upp företag som inte kan anses ha enklare förhållanden men som inte uttryckligen är förhindrade att tillämpa K2 i dag.

Bostadsrättsföreningar m.fl. ska tillämpa K3

Det ändrade tillämpningsområdet innebär att följande mindre företag inte längre får tillämpa K2 utan ska tillämpa K3 i stället:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar (oavsett föreningens storlek).
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft en eller flera filialer i utlandet.
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft kryptotillgångar, dock inte företag som endast någon enstaka gång har använt eller tagit emot kryptotillgångar som betalningsmedel.
• Företag som under räkenskapsåret har förvärvat varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar (t.ex. incitamentsprogram till anställda).
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft av företaget emitterade skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument, eller liknande sammansatta finansiella instrument.

Begräsningen för företag med kryptotillgångar gäller företag med direkta innehav, t.ex. företag som placerar i eller bedriver handel med kryptotillgångar. Begränsningen omfattar inte företag med indirekta innehav, t.ex. i kryptocertifikat.

Ytterligare begränsningar för företag över en viss storleksgräns

Utöver begräsningarna ovan finns det ytterligare begränsningar för företag av en viss storlek. Dessa begränsningar gäller inte de minsta företagen: företag som omfattas av den s.k. lättnadsregeln. Lättnadsregeln omfattar företag som uppfyller högst ett av följande villkor:

• Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3.
• Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor.
• Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.

Villkoren i lättnadsregeln motsvarar de som gäller för revisionsplikt för aktiebolag.

Företag som inte omfattas av lättnadsregeln och som har något av följande får inte längre tillämpa K2 utan måste byta till att tillämpa K3:

• Byggnader som genererar minst 75 procent av företagets nettoomsättning (t.ex. uthyrning av bostäder eller lokaler eller rumsuthyrning i hotellverksamhet).
• En uppskjuten skatteskuld som är väsentlig.

Ett undantag finns för företag som redan tillämpar K2 och som normalt inte omfattas av dessa två begränsningar. Sådana företag får fortsätta att tillämpa K2. Med normalt avses mer än något eller några enstaka år.

När ska ändringarna tillämpas?

De nya reglerna ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025.

Ett nystartat företag som inleder sin verksamhet efter den 30 juni 2025 ska tillämpa det allmänna rådet redan för sitt första räkenskapsår, om det första räkenskapsåret är förlängt och avslutas den 31 december 2026 eller senare.