Regeringen skriver i sitt beslut: ”Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser av reformens konsekvenser är värdefulla och kommer att beakta iakttagelserna i det fortsatta arbetet med regelförenkling samt förebyggandet av ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Iakttagelserna utgör enligt regeringens mening dock inte tillräckliga skäl för att i nuläget verka för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Regeringen vidtar i stället andra åtgärder för att komma till rätta med de problem som Riksrevisionen tar upp.”
Riksrevisionen föreslår att revisionsplikten återinförs för små bolag
Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades 2010. Riksrevisionens granskning visar att reformen haft få positiva effekter men medfört ökad risk för skattefusk och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet – och att revisionsplikten därför bör återinföras.
Dags att anmäla verklig huvudman till Bolagsverket
Nu är det dags. 1 september öppnade Bolagsverket sin tjänst där du kan anmäla verklig huvudman. Riksdagen har beslutat att cirka 800 000 företag och föreningar under hösten måste anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. Beslutet är en del i införandet av ett nytt penningtvättsdirektiv som säger att alla EU-länder måste ha ett register över verkliga huvudmän. Med verklig huvudman menas den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar ett företag eller en förening. En verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem. De företag och föreningar som måste anmäla verklig huvudman är bland annat aktiebolag, bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, handelsbolag och ideella föreningar som har en eller flera verkliga huvudmän.
Bolagsverket har tagit fram en e-tjänst där företaget från 1 september ska kunna göra sin anmälan. Anmälan görs elektroniskt av den som är behörig företrädare och skrivs under med e-legitimation, exempelvis mobilt bank-id. Tjänsten kommer att vara gratis till och med den 1 februari 2018.
Arbetsgivardeklarationer på individnivå införs under 2018
Nytt sätt att redovisa arbetsgivardeklaration nästa år
Nya regler för arbetsgivardeklarationer införs med start nästa år. Alla arbetsgivare ska då månadsvis redovisa utbetalda löner och avdragen skatt separat för varje anställd. Lagändringen införs i två steg, den 1 juli 2018 respektive 1 januari 2019.
– Skatteverket ser arbetsgivardeklaration på individnivå som en viktig åtgärd för att företag ska kunna konkurrera på lika villkor, säger Ingemar Hansson, generaldirektör på Skatteverket.
Idag redovisar arbetsgivare avdragen skatt som en klumpsumma där beloppet inte delas upp på specifika anställda. Med det nya sättet att redovisa kopplas utbetalda löner och avdragen skatt redan från början till respektive anställd.
Redovisningen sker månadsvis och gör det lättare för både arbetsgivare och anställda att snabbare få koll på att det blir rätt. Löntagare kommer att kunna logga in på Skatteverkets tjänst Mina sidor och se sina egna, individuella uppgifter som arbetsgivaren har redovisat.
– Att arbetsgivare redovisar utbetalda löner och skatteavdrag på individnivå gör det svårare att dölja om personer jobbar svart, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
Individuella arbetsgivardeklarationer kommer att införas i två steg. Den 1 juli 2018 ska företag som idag ska föra personalliggare och har fler än 15 anställda redovisa arbetsgivardeklarationer på individnivå. Den 1 januari 2019 börjar reglerna gälla samtliga övriga arbetsgivare, totalt 400 000 i Sverige.
Friskvårdsbidrag – proportionering utifrån arbetstid
En arbetsgivare som erbjuder personalen motion och annan friskvård via ett årligt bidrag, s.k. friskvårdsbidrag, bör med bibehållen skattefrihet kunna proportionera bidraget utifrån de anställdas arbetstid. Anställda som t.ex. arbetar deltid till 50 % kan således erbjudas 50 % av det fulla värdet av bidraget, och samma villkor ska då gälla för hela personalen. Sådan proportionering eller annan fördelning av bidrag kan dock inte göras utifrån kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller bör minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet medföra reducerat friskvårdsbidrag.