Uncategorized

Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.

Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.

Riksdagen har beslutat att skjuta till mera pengar till åtgärder vid sjukdom. Staten ska stå för företagens sjuklönekostnader i ytterligare två månader, dvs även för juni och juli.

Ersättningen bygger på de sjuklönekostnader som arbetsgivaren rapporterar i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket och som redovisas i arbetsgivardeklarationerna 13 juli och 17 augusti.

Vi kommer att ha stängt för semester vecka 29-30 samt vecka 33-34.

Provtagning som arbetsgivare bekostar för att konstatera om anställda har eller har haft en sjukdom som klassas som samhällsfarlig sjukdom i smittskyddslagen ska inte tas upp till beskattning. Det skriver Skatteverket i ett ställningstagande.

Stödet vid korttidsarbete har hittills omfattat en arbetstidsminskning på 20%, 40% respektive 60% (se 20:136). Riksdagen har nu beslutat att stöd ska lämnas även vid en arbetstidsminskning på 80% under tre månader. Det utökade stödet gäller från och med 1 maj 2020, och ska få tillämpas för stödmånaderna maj, juni och juli.

Stödet innebär att arbetsgivaren får sänkta kostnader med drygt 70%. Och tillsammans med nedsättningen av arbetsgivaravgifter (se 20:145) blir det sammanlagt 86% i sänkt total lönekostnad.

Fyra nivåer

Riksdagsbeslutet innebär alltså att en fjärde nivå för korttidsarbete införs. De totala lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter ska fördelas på följande sätt beroende på hur stor arbetstidsminskningen är:

Nivå	Arbetstidsminskning	Löneminskning	Arbetsgivare	Stat
1	20%	4%	1%	15%
2	40%	6%	4%	30%
3	60%	7,5%	7,5%	45%
4	80%	12%	8%	60%

Reglerna innebär att arbetsgivaren får minskade totala lönekostnader med ca 19, 36, 53% respektive 72%.

För att säkerställa rättssäkerheten kring hur Tillväxtverket tillämpar lagen om stöd för korttidsarbete har en fördjupad juridisk analys gjorts kring värdeöverföringar som till exempel aktieutdelningar och koncernbidrag. Vi förtydligar nu informationen till företagen som uppbär stödet.

– Vi har varit tydliga redan innan ansökningarna öppnade att aktieutdelningar inte är lämplig att göra samtidigt som man uppbär stödet. Vi förtydligar nu informationen ytterligare, säger Tim Brooks, chef för avdelningen Företag på Tillväxtverket.

Företag som har ansökt om stöd för korttidsarbetet har i sin ansökan intygat till Tillväxtverket att de befinner sig i ekonomisk kris på grund av den rådande coronapandemin. Det är också det underlaget som ligger till grund när det preliminära beslutet fattas om en ansökan. Ett bolag som anser sig ha en tillräcklig likviditet och ställning i övrigt för att besluta om en utbetalning av något slag, oavsett om det är en utbetalning till aktieägare eller annan som i praktiken innebär att förmögenhetsmassan i bolaget minskar, kan rimligen inte anses ha sådana allvarliga ekonomiska svårigheter att det skulle vara berättigat till stöd.

Koncernbidrag bör bedömas på samma sätt som utdelning i sammanhanget av beviljande av korttidsstöd. Bedömningen ska göras för varje enskild arbetsgivare det vill säga stödmottagaren. Det här innebär även att bolag som ingår i en koncernstruktur bedöms var för sig.

Hela räkenskapsåret bör beaktas

Tillväxtverkets bedömning är att värdeöverföringar som skett fram till den 16 mars 2020 inte ska föranleda att stödmottagaren inte uppfyller kraven för rätt till stöd.

Dock ska en längre tidsperiod än enbart de månader som företaget uppbär stöd tas i beaktande. Bedömningen är att det i huvudsak är stödperioden som gäller, men samtidigt bör hela räkenskapsåret beaktas för att kontrollera att stödet inte uppenbarligen missbrukats genom till exempel värdeöverföringar i nära anslutning till stödperioden.

Utdelningar eller andra värdeöverföringar under stödperioden eller i nära samband med denna innebär en presumtion på att det inte råder sådana allvarliga ekonomiska svårigheter hos företaget för att en stödåtgärd skulle vara berättigad. Det är då upp till bolaget ifråga att visa att förutsättningar för stöd föreligger.

Gäller även mindre bolag

Som lagtexten är formulerad i dagsläget gäller samma regler för alla typer av bolag, oavsett storlek. Det krävs en lagändring för att mindre bolag ska kunna undantas från möjligheten till värdeöverföringar samtidigt som man uppbär stöd.

Regeringen och samarbetspartierna har presenterat ett förslag till omställningsstöd för att lindra konsekvenserna för de företag som drabbats värst av coronapandemin. Stödet, som baseras på omsättningstapp, föreslås börja gälla från 1 juli 2020.  

Stöd till de mest utsatta företagen

Omställningsstödet ska göra det möjligt för företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet. Ett exempel kan vara restauranger som behöver sälja maten som hämtmat, eller taxiverksamhet som kan ställa om till leveranser. Stödet är dock inte begränsat till någon särskild bransch, utan riktar sig till de som haft ett rejält omsättningstapp. 

Omsättningstapp på minst 30 procent

För att få det föreslagna stödet krävs att företaget har ett omsättningstapp på minst 30% under mars–april 2020 jämfört med samma månader 2019. Nedgången i omsättning ska så gott som uteslutande vara orsakad av coronapandemin. Vidare gäller att:

• företaget ska ha haft en omsättning på minst 250 000 kr under det räkenskapsår som avslutas närmast före 1 jan 2020. Omsättningsgränsen ska räknas om vid förkortade eller förlängda räkenskapsår.
• stödet ges till företag (och organisationer) som har F-skatt. För vissa stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är helt eller delvis undantagna från skattskyldighet gäller inte kravet på godkänd F-skatt.
• under mars 2020–juni 2021 får inte ett beslut om värdeöverföring till ägarna/medlemmarna verkställas och ett sådant beslut får inte heller ha fattats under denna period. Om företaget ingår i en koncern gäller detta krav även moderföretag till företag som ingår i koncernen.

Ett företag som vid prövningen av ansökan är på obestånd ska inte kunna få omställningsstöd. Det gäller också företag som har skatte- eller avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogden för indrivning. Inte heller företagare/företrädare som har näringsförbud kan få stöd.

För att få stöd ska man också ha gjort vad som skäligen kan krävas för att uttömma möjligheterna till försäkringsersättning, skadestånd och liknande ersättning samt annat statligt stöd för sådan förlorad omsättning eller sådana kostnader som stödet beräknas på.

Utöver den årliga julgåvan tillåts arbetsgivare nu ge de anställda ytterligare en skattefri present. Gåvan är tänkt att stötta andra företagare som kämpar för sin överlevnad.

I år kommer det att vara möjligt att dela ut sådana gåvor mellan den 1 juni och den 31 december.

– Tanken är inte bara att man ska vara snäll mot sina anställda även om det är en bieffekt. Det är inte heller att tänkt att man ska köpa någonting från någonstans långt bort i världen.

Coronagåvan får inte överstiga ett värde av 1 000 kronor och får inte betalas ut som en klumpsumma, men värdecheckar går bra.

För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader.

På grund av coronaviruset/covid 19 har riksdag och regering infört tillfälliga regler som innebär att alla arbetsgivare får ersättning för hela sjuklönekostnaden som de har redovisat i arbetsgivardeklarationen från och med april 2020.

Behöver jag ansöka om ersättningen?

Nej, ingen ansökan behövs. Du som arbetsgivare ska betala ut sjuklön till dina anställda precis som vanligt. Som arbetsgivare lämnar du varje månad in en arbetsgivardeklaration till Skatteverket och fyller i sjuklönekostnaden.

Skatteverket meddelar i sin tur Försäkringskassan om dina sjuklönekostnader och lönekostnader. Utifrån dessa uppgifter beslutar Försäkringskassan om din ersättning. Skatteverket betalar ut ersättningsbeloppet till ditt skattekonto.

När kommer pengarna?

Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer att göras efter den 12 maj 2020.

Regeringen har beslutat om ett tillfälligt stöd till hyresvärdar som har gett rabatt på fasta lokalhyreskostnader till hyresgäster i utsatta branscher. Stödet söks av hyresvärden i efterhand. Ansökan kan göras från den 1 juli 2020.

Varför har regeringen infört ett nytt stöd?

Det nya coronaviruset har snabbt fått stora ekonomiska konsekvenser i hela Sverige. Läget har särskilt påverkat verksamheter inom hotell- och restaurangbranschen, handeln samt vissa andra branscher. För att stödja vissa lokalhyresgäster med anledning av utbrottet av coronaviruset har regeringen beslutat att avsätta fem miljarder kronor i stöd för tillfälligt sänkta fasta hyror för dessa utsatta branscher.

Vad innebär stödet?

En hyresvärd som har träffat en överenskommelse om rabatt på lokalhyran för en hyresgäst i en utsatt bransch har möjlighet att ansöka om statligt stöd för en del av denna rabatt. Information om hur mycket stöd som kan ges kan du läsa längre ner på den här sidan.

Vem kan söka stödet?

Stödet kan sökas av hyresvärdar som slutit avtal om sänkt fast hyra av lokal med hyresgäster som under perioden 1 april till och med den 30 juni 2020. Hyresgästen ska under perioden vara verksam i en bransch som omfattas av stödet.

Vilka branscher är aktuella?

Sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter. Här omfattas exempelvis butikshandel, logiverksamhet, restauranger samt arrangemang av kongresser/mässor men även konsumenttjänster så som tandläkare, fysioterapeutisk verksamhet, hår- och kroppsvård.