Rabatt på hyreskostnader i utsatta branscher

Om en hyresvärd sänker den fasta hyran under perioden 1 april till 30 juni så går det att få kompensation i efterhand via länsstyrelsen med upp till 50 procent. (Dock max 25 procent av den ursprungliga fasta hyran.) Branscher som nämns är sällanköpshandel, hotell, restaurang och ”vissa andra verksamheter”. 

Korttidsarbete – nu möjligt att minska arbetstiden med upp till 80%

Den 14 april meddelade finansminister Magdalena Andersson också att regeringen förbättrar villkoren för korttidsarbete. Arbetsgivare kan nu minska arbetstiden för anställda med upp till 80 procent mot tidigare 60 procent och staten bär den absolut största delen av kostnaden. Det ska gälla under tre månader från den 1 maj 2020. 

Lönekostnaden för en anställd minskar därmed med över 70 procent samtidigt som arbetstagaren får behålla nästan 90 procent av lönen. Kombinerat med de nedsatta arbetsgivaravgifterna kan upp till 86 procent av den totala lönekostnaden lyftas från arbetsgivaren under maj och juni månad. 

Liksom tidigare omfattas ägare till aktiebolag och deras familjer liksom handelsbolag och stiftelser. Däremot omfattas inte enskilda näringsidkare. 

Sänkt ränta på uppskjuten skatt

Den 14 april stod det klart att räntan på anstånden sänks till 3,14 procent på årsbasis mot tidigare 6,6 procent. 
Företag kan begära anstånd hos Skatteverket och skjuta upp inbetalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt. Anståndet omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader. Bara företag som sköter sin ekonomi, är seriösa och saknar stora skatteskulder kommer att få anstånd. 

Karens, sjuklön och läkarintyg

Regeringen har tagit beslut om en rad olika åtgärder med anledning av coronaviruset. Här kan du läsa om vad de olika besluten innebär.

Karens

Regeringen har beslutat att tillfälligt slopa karensen från den 11 mars. Det innebär att du kan ansöka retroaktivt om ersättning för karens från 11 mars och framåt. Arbetsgivaren ska göra karensavdrag som vanligt.

Om du är anställd ersätts du med ett schablonbelopp på 700 kronor före skatt.

Om du är egenföretagare ersätts du med ett schablonbelopp på 804 kronor före skatt.

Från och med den 7 april kommer det att finnas en e-tjänst på Mina Sidor för att ansöka om ersättning för karens. Ersättningen betalas ut inom 3–5 arbetsdagar.

Slopat karensavdrag gäller även om du är arbetslös, föräldraledig eller anställd utan sjuklön. Du ansöker om sjukpenning som vanligt på Mina Sidor. Om du har rätt till sjukpenning betalar Försäkringskassan ut ersättning utan karensavdrag.

Läkarintyg

Från och med den 27 mars behöver du inte lämna in ett läkarintyg de första 21 dagarna när du är sjuk. Det gäller alla ärenden som handläggs från och med den 27 mars. Vi kommer inte kräva in läkarintyg för de första 21 dagarna om det saknas i ansökan.

Om du fortfarande är sjuk efter 21 dagar måste du lämna in ett läkarintyg när du ansöker om sjukpenning.

Sjuklön

Regeringen har tagit beslut om att alla arbetsgivare får ersättning för hela sjuklönekostnaden som de har redovisat i arbetsgivardeklarationen från och med april 2020. Staten tar hela sjuklönekostnaden som arbetsgivaren har i april och maj. Arbetsgivaren ska betala ut sjuklön till sina anställda precis som vanligt. Försäkringskassan ersätter sedan arbetsgivaren och arbetsgivaren ersätts via skattekontot.

Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer därmed att göras efter den 12 maj 2020.

Anstånd med att betala skatter och moms

På grund av att många företag drabbas hårt ekonomiskt av Coronaviruset har riksdagen nu beslutat om en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av preliminärskatt, arbetsgivaravgift och moms.

Tillfälligt anstånd

För att dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för företag till följd av virusutbrottet har riksdagen beslutat om ett tillfälligt anstånd med preliminärskatteavdrag och socialavgifter.

Anståndet kan beviljas för högst tre redovisningsperioder för skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och månadsmoms. För moms som redovisas kvartalsvis får anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod.

Anståndet gäller för redovisningsperioderna januari – september 2020.

Om inbetalning för redovisningsperioderna januari – mars redan har skett när anståndet beviljas kommer skatten och avgiften att återbetalas av Skatteverket.

Anståndstiden får bestämmas till längst ett år från beslutsdagen om anstånd.

Anståndsbeloppet ska betalas in senast den närmaste förfallodag för inbetalning av skatter, arbetsgivaravgifter och moms som infaller efter det att anståndstiden upphör.

Anståndsavgift

Riksdagen har beslutat att om anstånd beviljats ska, förutom kostnadsränta som beräknas med utgångspunkt i beloppets ursprungliga förfallodag, även en anståndsavgift om 0,3% av anståndsbeloppet betalas. Anståndsavgiften ska tas ut per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljats, till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas. Anståndsavgiften ska senast betalas då anståndsbeloppet senast ska vara inbetalt.

Inget anstånd för oseriösa företag

Det är bara företag som inte missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa som kan få anstånd. Företag med stora skatteskulder kan inte beviljas anstånd.

Ikraftträdande

De nya reglerna träder i kraft 30 mars 2020. Det innebär att Skatteverket från och med detta datum kan bevilja anstånd som omfattar redovisningsperioder från och med januari 2020.

Fler stöd pga Coronaeffekter

Anstånd med helårsmoms

Förslaget om anstånd utökas och innebär enligt det nya förslaget att det även blir möjligt att få anstånd med helårsmoms som redovisas från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021. Betalningen ska därmed kunna skjutas upp i ett år.

Statlig företagsakut

Regeringen föreslår en statlig företagsakut för att göra det lättare för företag att låna pengar. Förslaget innebär att staten ska ta 70% av risken vid långivning, genom en statlig lånegaranti. Banken ska därmed ta resterande 30% av risken. Sammanlagt 100 miljarder kr ska enligt förslaget kunna lånas ut till små och medelstora företag genom denna åtgärd.

Varje företag förslås få låna maximalt 75 miljoner kr under högst tre år. Långivande bank ska betala garantiavgift enligt andra liknande stödsystem.

Låntagaren ska kunna skjuta på betalningen av ränta de första 12 månaderna av låneperiodon.

Avsättning till periodiseringsfond

För att kunna skjuta på beskattning av vinst föreslår regeringen att 100% av den skattepliktiga vinsten för 2019 ska kunnas sättas av till periodiseringsfond, dock max 1 miljon kr. Möjlighet finns då att kvitta beloppet mot framtida förluster. Förslaget gäller enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.

Förslaget innebär att många företag kan få tillbaka preliminärskatt som betalats under 2019. Återbetalningen görs genom en preliminärdeklaration för beskattningsåret 2019.

Regeringen sänker arbetsgivaravgifterna tillfälligt

De tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna gäller mellan 1 mars till 30 juni. Under den perioden ska bara ålderspensionsavgiften betalas in av av arbetsgivare med upp till 30 anställda.

”Nedsättningen föreslås gälla för upp till 30 anställda och på den del av lönen för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. Det medför en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad” skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Åtgärder för att stödja svenska företag ekonomiskt

På grund av coronaviruset föreslår regeringen ett antal åtgärder för att stödja svenska företag ekonomiskt. Bland annat föreslås att staten tar hela kostnaden för alla sjuklönekostnader i två månader och att regler om s k korttidspermittering införs.

Åtgärder pga coronaviruset

På grund av det pågående virusutbrottet har regeringen nu presenterat ett krispaket med åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av virusutbrottet:

  • Regler om korttidspermittering föreslås träda i kraft 7 april men tillämpas från och med den 16 mars. Förslaget bygger på reglerna om korttidsarbete (se nedan) och innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften genom att staten står för en större kostnad. Arbetstagaren ska få ut 90% av lönen vid en sådan permittering.
  • Regeringen föreslår också att staten tar över hela sjuklöneansvaret under april och maj. Detta ska även gälla egenföretagare som ska få en schabloniserad sjukpenning för dag 1–14 i sjukperioden.
  • Det först föreslagna anståndet med betalning av arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag i två månader föreslås nu omfatta tre månaders skatteinbetalningar. Anståndet ska även gälla moms som betalas månadsvis eller kvartalsvis. Anstånd med dessa betalningar ska lämnas under högst ett år. Reglerna ska kunna tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020. För betalningar som redan gjorts kommer det alltså att vara möjligt att få skatten återbetald från Skatteverket. Det är bara företag som inte missköter sin ekonomi eller på något annat sätt är oseriösa som ska kunna få anstånd. Företag som har större skatteskulder kommer inte att kunna få anstånd.
  • Kravet på läkarintyg från och med åttonde sjukdagen slopas tillfälligt för att avlasta sjukvården.
  • Karensavdraget slopas genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukperioden. Slopandet gäller under en och en halv månad från och med 11 mars, med möjlighet till förlängning. Slopandet innebär inte att arbetsgivare ska låta bli att göra karensavdrag, utan det är Försäkringskassan som kommer att betala ut en dags sjukpenning direkt till den som är sjuk. Den anställde ska enligt förslaget göra en retroaktiv ansökan till Försäkringskassan.
  • Tillämpning av reglerna om korttidsarbete föreslås för att förhindra stora varsel. Reglerna innebär att företag som drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter kan få ekonomiskt stöd från staten för att låta personal gå ner i arbetstid istället för att genomföra uppsägningar. 

Förslagen kommer att lämnas i den ändringsbudget som beslutas av regeringen 19 mars. Då kommer mer detaljerad information om förslagen i sin helhet. 

Åtgärder pga Coronaviruset – slopad karensdag, anstånd med skattebetalning, korttidsarbete

Åtgärder pga coronaviruset

På grund av det pågående virusutbrottet har regeringen beslutat att lägga fram förslag om åtgärder för att minska smittspridningen och att minimera smittans samhällsekonomiska kostnader. För privatpersoner och företag föreslås följande åtgärder:

  • Karensdagen slopas genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukperioden. Slopandet gäller under en och en halv månad från och med 11 mars, med möjlighet till förlängning.
  • Det ska vara möjligt att få anstånd i upp till ett år med inbetalningen av högst två månaders arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag.
  • Förslaget om korttidsarbete (se 13:327 och 18:257) föreslås träda i kraft 1 maj för att förhindra stora varsel.

Styrelsearvode via eget bolag

Dom i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

Mål: 3978-18 Högsta förvaltningsdomstolen har i plenum, dvs. där alla domstolens ledamöter ingår, funnit att det saknas skäl att avvika från domstolens praxis i fråga om beskattning av styrelsearvoden, som innebär att ett styrelsearvode som har betalats till en styrelseledamots bolag ska beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.

Beskattning av styrelsearvoden ska enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis i regel ske hos styrelseledamoten personligen och som inkomst av tjänst. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det frågan om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag.

En advokat bedrev verksamhet i ett aktiebolag. Han hade flera uppdrag som styrelseledamot varav ett som styrelseordförande i ett större bolag. Arvodet för detta uppdrag betalades till hans bolag. Genom en ansökan om förhandsbesked ville han få svar på hur arvodet skulle beskattas.

Målet avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen i dess helhet, s.k. plenum. Enligt domstolens mening saknades skäl för att avvika från domstolens praxis, då en förändring av rättsläget inte framstod som angelägen. Högsta förvaltningsdomstolen fann mot den bakgrunden att styrelsearvodet skulle beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.